Wanjas Varjehanda

This blog post is about a revolving coat hook/hanger often sold as Sputnik designed by Osvaldo Borsani and manufactured by Tecno. Usually my blog posts are in Swedish but in this case I chose to write it in English too as I think the information is rather important.

Let's put an end to the spreading of false attributions!
(Inlägget finns även på svenska)

 

In February 2012 I wrote about the coat hanger "Mina" by IKEA 1993, you'll find the post here (written in Swedish). I wrote it because there had been a sudden explosion of those at Tradera (Swedish Ebay), where almost everybody described it as an item from the 50's. The bids often reached around 500 SEK (about 52 Euro). If you tried to tell the seller that it was a 90's item it could in some cases result in the seller editing the ad but mostely you'd just get a grumpy response or none at all.

In May this year (2014) someone asked about a hanger of this kind in a Q&A-group on Facebook. I responded that the model was sold by IKEA (Mina), Karolin Design (Saturnus) and probably by other manufacturers during the 90's and someone else found it at the Swedish auction firm Bukowskis Market (one of the largest auction firms in Sweden) where it was described as "KLÄDHÄNGARE, "Sputnik", Osvaldo Borsani, Techno, formgiven 1961" (Coat hanger, "Sputnik", Osvaldo Borsani, Techno, designed
in 1961).

 

https://www.bukowskismarket.com/en/541624-kladhangare-sputnik-osvaldo-borsani-techno-formgiven-1961-alt-mina-ikea

This was May 10 2014 and I e-mailed the auction firm immediatly, asking them where they got the information about Borsani and telling them that it was a 90's hanger sold by IKEA (and similar by Karolin Design among others). I also wrote that I couldn't find any information what so ever about Borsani making a wall mount hanger similar to this one.
At that point the bidding had reached 650 SEK.

May 13 09:29 Bukowskis Market replied:

"Den brukar traditionellt säljas som Borsani, men det går faktiskt inte att se någon skillnad vad jag vet på ”Sputnik” och ”Mina”. Inte heller har jag funnit någon dokumentation för att det är Borsani som formgivit den, endast att den brukar marknadsföras som Borsani av auktionshus och privata handlare. Jag har korrigerat katalogtexten och skrivit till Ikea. Då ”Mina” verkar vara lika eftersökt, låter vi auktionen fortgå."

 

In English:
It's usually sold as Borsani, but as far as I can tell there is simply no way telling the difference between "Sputnik" and "Mina". I haven't found any documentation about it being designed by Borsani, only that it's usually advertised as Borsani by auction firms and dealers. I've modified the description and added IKEA. As "Mina" seems to be as sought after, we'll let the aucion continue.

So, what they chose to do was adding "alt. "Mina", IKEA." (alt.=alternatively).

I replied with a long letter about all sorts of wrong attributions and the importance of them only using reliable sources as people in general trust their knowledge. I also told them that the attribution to Borsani probably was the result of a dealer or auction firm noticing a slight similarity to Borsanis floor standing coat racks and started spreading the attribution, and that a correctly attributed item probably never would have gotten so many bids. Also that I simply didn't think an item like that was good enough for them to
sell (they have a minimum limit of 1500 SEK value when they take an item up for auction and those are usually found in fleamarkets for 20-100 SEK/2-10 Euro).

They didn't respond. The winning bid was 92 Euro, plus commission fee 22,5% and hammer fee 5 Euro, which makes a total of almost 118 Euro.

After the auction ended I sort of hoped they would do some research before selling one of those again but my, oh my, May 27 they were at it again:

https://www.bukowskismarket.com/en/542299-kladhangare-sputnik-osvaldo-borsani-techno-formgiven-1961-alt-mina-ikea.

152 Euro, which means 191 Euro commission fee and hammer fee included.

Oh, please, let it end here!

Nope. The next one was sold June 7:th. Bidding ended at 48 Euro (makes a total of almost 64
Euro).

https://www.bukowskismarket.com/en/547551-kladhangare-sputnik-osvaldo-borsani-techno-alternativt-mina-ikea-1900-talets-andra-halft

In the description they had removed the design year (1961) and instead they wrote it was from the second half of the 20th century. Oh well, that's right, 1993 is the second half of the 20th century but they still had the attribution to Borsani.

 

A few days ago we were discussing false attributions and descriptions in the Q&A-group on Facebook and I was going to show the coat hanger as an example of auction firms not being reliable sources. I searched for Borsani among past auctions at Bukowskis Market and was going to link to the first one I found. I changed my mind when seeing this one:

 

https://www.bukowskismarket.com/en/574936-kladhangare-sputnik-osvaldo-borsani-techno-formgiven-1961-etikettmarkt-undertill.

"Etikettmärkt undertill" means labeled underneath...

Say what now, labeled? Could it be true that Borsani designed this one for Tecno or has someone really made an effort to commit a forgery? After looking at the picture I was quite sure it was the latter, note the pieces of wall paint/wall paper underneath...

Luckily the company Tecno has a website so I sent them an e-mail (while wondering why I didn't do that a long time ago). I explained to them how often I had seen the coat hanger attributed to Borsani, Tecno and linked to the auction with the labeled one.

This is the reply that I received this morning from Tommaso Fantoni Borsani:

"On behalf of Mrs. Valeria Borsani Fantoni I write to confirm that any attribution of this piece to Osvaldo Borsani or Tecno is completely arbitrary.
The archives which carry all the design and production literature until 1985, until Osvaldo was alive, have no trace of such a piece and no one remember even the most remote form of prototype for it.
The label on the back of the piece you attached is clearly false to us."

This means someone clearly put the label on the IKEA hanger for fraudulent purposes. I find it hard to believe it's just to sell one single item, more likely to show one single proof of authenticity in order to enabling the on going false attribuations to hype the item on the market.

I've googled "Borsani sputnik" and there are many dealers abroad selling those coat hooks, also at Ebay. Among ads at Tradera (Swedish Ebay) there are right now 4 of those for sale attributed to Borsani and 2 sold during the last 60 days (417 SEK and 1200 SEK). One of the sellers also writes that there are not many left of those so the price should be expected to rise... Someone referres to a blogg post where the blogger lists old IKEA furniture which use to get high bids and where it's said that Borsani designed it for IKEA in 1961. Rather confusing. Although, the blogger has done nothing wrong,
as most people she thougt large aucion firms are reliable and look things up before puttng thngs up for sale.

It would be rather interesting to know who started it all and who named it Sputnik.

För några dagar sedan berättade en bekant om hur hon blivit nekad att lämna in ett bord till auktionshuset Lauritz. De hävdade att det var förbjudet att handla med föremål tillverkade av jakaranda. Den anställde hade alltså inte ens sett bordet utan gick enbart på inlämnarens uppgifter om att det var tillverkat i jakaranda.
Jag blev givetvis förskräckt, vad skulle nu hända med alla de 50- och 60-talsmöbler som finns hos såväl handlare som privatpersoner?

Jag gav mig genast in på Jordbruksverkets hemsida för att sätta mig in i vad som egentligen gäller. Där har man listat de trädarter som hotas av utrotning och som därmed skyddas av CITES-konventionen. Restriktionerna när det gäller import, export och försäljning är hårda, vilket givetvis är nödvändigt för att inte arterna skall försvinna. För mig kändes det självklart att reglerna omfattar nytillverkade föremål och virke som nyligen avverkats men de gäller även äldre föremål.

För att få klarhet i hur detta påverkar handeln så har jag varit i kontakt med Sara på Jordbruksverket, som tog upp mina frågor på ett CITES-möte. Detta är vad jag kunnat komma fram till utifrån de svar hon gav mig samt information på Jordbruksverkets hemsida när det gäller handel inom EU. En del frågetecken kvarstår och jag kommer uppdatera detta inlägg så snart jag fått mer info av Sara.

A-listade arter
För de arter som listats som A i EUs förordning om hotade arter gäller de hårdaste reglerna, vilket innebär att all kommersiell aktivitet är förbjuden och brott mot förordningen kan medföra böter eller fängelse i upp till 4 år.

Med kommersiell aktivitet menas:

• Annonsera
• Köpa
• Sälja
• Erbjuda någon att köpa
• Annonsera om att få köpa
• Annonsera om att skänka bort

Om du kan bevisa att virket kommer från odlade träd kan det vara tillåtet att använda dem i kommersiell verksamhet. Du har också rätt att handla med föremål som du kan bevisa är tillverkade före 3 mars 1947.

I annat fall måste du ansöka om ett CITES-intyg för att få sälja möbeln. Intyget gäller endast för just det exemplaret - antingen under hela möbelns livstid eller för en försäljning.

Blir du inte beviljat tillstånd så finns det inte så mycket att göra, då får du helt enkelt inte sälja föremålet. Du får däremot ge bort det om du skriver ett undertecknat och daterat gåvobrev, där det framgår att objektet skänks bort utan krav på motprestation och att mottagaren inte får sälja det eller använda det i annat kommersiellt syfte.
Alternativet är förstås att destruera möbeln och det känns kanske inte så kul om det gäller ett ovanligt designföremål.

B- och C-listade arter
Här citerar jag vad Sara på Jordbruksverket skrev till mig:
”När det gäller B- och C-listade föremål behöver du ”bara” kunna visa på lagligt förvärv, dvs du ska kunna visa att virket som möblerna tillverkades av togs in till EU på ett lagligt sätt och du ska kunna visa på hur man har kommit över det om man blir tillfrågad exempelvis om du utsätts för en kontroll.”

 

Detta skall jag be henne förklara lite närmre för det är givetvis omöjligt för oss som köper t.ex en dansktillverkad 60-talsmöbel på auktion här i Sverige att veta hur importen av virket skedde för 50 år sedan, i synnerhet som de flesta av den tidens möbelfabriker är nedlagda sedan länge.
För mig betyder begreppet ”lagligt förvärv” inget mer än att jag kan visa kvitto på att jag köpt varan.

Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida, där står bland annat vad som gäller vid import och export utanför EU. Tänk på att reglerna givetvis inte bara gäller möbler utan även andra föremål, som t.ex musikinstrument.

Här ser jag ett stort problem och det är att de allra flesta handlare inom antikt och retro här i Sverige sätter likhetstecken mellan jakaranda och palisander – detta gäller för övrigt även hos auktionshusen. Få av oss är botaniker och när man ser färgen och ådringen så är det antingen jakaranda eller palisander men inte så lätt att veta vilket. Jag har själv fram till ganska nyligen trott att det är olika benämningar på samma träslag (i Danmark kallas det i princip alltid palisander) men det är olika familjer och arter. Det är också vanligt att man gör en direktöversättning av engelskans rosewood (som man kallar både palisander och jakaranda) och använder namnet rosenträ, vilket är en annan familj.

Som jag uppfattat det hela genom att läsa information både från svenska och utländska sidor är det kort sagt så här:

Palisander är namnet på ett antal olika arter i familjen Dalbergia, däribland Dalbergia nigra – Riopalisander. Observera att även de som använder benämningen riojakaranda kan avse Dalbergia nigra och att engelskans Brazilian rosewood och Rio rosewood i sin rätta användning också betyder det. Dahlbergia nigra är A-listat.

 

De arter som kan kallas jakaranda ingår istället i släktet Jacaranda, t.ex Jacaranda mimosifolia. Hamnar oftast under benämningen rosewood på engelska, trots att de tillhör en annan familj. Jag hittar ingen av arterna i familjen Jacaranda i CITES-listan.
Se mer info här: http://en.wikipedia.org/wiki/Jacaranda

Rosenträ är arter i släktet Aniba. Aniba rosaeodora – doftrosenträd är B-listat. Aniba rosaeodora uppges på vissa ställen ingå i engelskans Brazilian rosewood, trots att det är från fel familj.

Jag ska inte svära på att uppdelningen är helt korrekt då det finns många motstridiga uppgifter men det som är säkert är att endast arter i familljen Dalbergia skall kallas palisander.

Så, vad gör vi som vill köpa eller sälja saker tillverkade på 50-, 60- och 70-talet i det vi brukar kalla palisander eller jakaranda? 
Solklart är att vi alla måste bli bättre på att kontrollera vilket träslag det egentligen handlar om. Om någon har tips på hur man med säkerhet kan avgöra om virket är riopalisander eller något annat så skriv gärna en kommentar.

Jag hittade en metod när jag letade på nätet men den gällde virke: Man hyvlar av lite av träet och lägger hyvelspånen i en burk vatten, skakar om och belyser med UV-ljus. De flesta arter av palisander skall ha partiklar i sig som blir lysanda i UV-ljus men lyser det inte så är det troligtvis riopalisander. Funkar förstås bara om man vet att det är palisander och är inte en sådär jättebra metod att köra om man vill kontrollera möbler före köp, jag misstänker att säljaren inte blir så lycklig om du börjar hyvla i sideboardet som har en prislapp på 10 000 kr.

På ett sätt är de hårda reglerna av godo för branschens rykte:
Det finns många som påstår att möbeln de säljer är i riopalisander trots att de är medvetna om att den inte är det, allt för att kunna skriva en högre siffra på prislappen. Här måste jag återigen citera Sara:

”Något som är viktigt att veta är att om du saluför eller säljer eller utför någon annan kommersiell aktivitet där du anger att möbeln är tillverkad av exempelvis Riopalisander, Brasilian rosewood, Dalbergia nigra något annat av de namn som kan användas för att beskriva Dalbergia nigra gäller det som att du har salufört eller sålt Dalbergia nigra. Knepigt att förklara men kort sagt så spelar det ingen roll om du verkligen saluför arten eller om du låtsas att du saluför arten (för att kunna sätta ett högre pris exempelvis) eller om du tror att det är den nämnda arten men så visar det sig att det är ett helt annat träslag som inte är listat. Man kan jämföra med asiatisk medicin där det kan stå att en vara innehåller tigerben fast den i själva verket inte innehåller några tigerprodukter men det är ändå förbjudet att sälja eller saluföra utan att ha CITES-intyg.”

 

Så, de som far med oriktiga uppgifter biter sig själva i svansen. Kanske kan detta bidra till att halten av ärlighet i marknadsföringen ökar en smula?

Även om vi som säljer möbler från jakarandans och palisanderns storhetsperiod kommer få ändra en del vad gäller våra inköp så är förbudet givetvis oerhört viktigt.
Som en vän sade när jag opponerade mig mot att reglerna gäller även äldre föremål: Det är så det brukar låta när folk vill sälja päls från utrotningshotade djur.

Hon har givetvis rätt där, när det gäller päls och andra djurdelar så måste man kunna vara säker på att det inte handlar om utrotningshotade djur som nyligen dödats.

Jag kan dock se en viss skillnad när det gäller högkvalitativa, designade möbler eftersom vi vet under vilken period fabrikerna fanns och möblerna tillverkades, därmed säkrar vi att det inte handlar om nyfällda träd.
Mitt argument när någon undrar om jag vill köpa in äldre pälsföremål (jag skulle aldrig vare sig bära eller sälja päls oavsett vilket djur den kommer från) är att de trots sin ålder sänder ut signaler om att det är ok att köpa och bära päls, vilket medför att pälsfarmarna finns kvar.

Kanske måste vi lära oss tänka så även här?

Något jag dessvärre tror att reglerna också kan medföra är en väldigt snedvriden konkurrens i branschen:
Vi som vill följa lagen kommer inte att sälja riopalisander och måste göra vårt bästa för att försäkra oss om att inte köpa in något i det träslaget eller någon annan hotad art – att komma på det när man redan har betalat kan bli en mycket dyr läxa då vi inte kan sälja det.

Sen har vi de personer som inte tycker att det där med lagar är så viktigt. De kan fortsätta sälja riopalisander så länge de inte skyltar för mycket med det. Eftersom vi laglydiga gör att det blir färre objekt i omlopp så kommer de kunna ta saftigt betalt för dem som finns.

Så, du som är sugen på att köpa ett 60-talsbord i riopalisander: Fråga om säljaren har CITES-intyg för möbeln. Finns inget sådant så kan det vara bäst att hoppa över affären, samt lite snällt hänvisa till CITES och EU-förordningen om handel med hotade arter.

Det gäller också att kolla objekten extra noga på auktion, många mindre auktionshus skriver ofta fel träslag: Ibland beskrivs jakaranda och palisander som teak och ibland som mahogny, andra gånger är det mahogny som blir till jakaranda. Du har kanske inte något emot att ropa in ett soffbord som visar sig vara i riopalisander och inte som auktionshuset skrivit i mahogny men det blir knivigt om du vill sälja det vidare så småningom.

Till sist: I skrivande stund får jag bara upp 5 objekt listade som jakaranda eller palisander när jag söker bland möbler inom Sverige hos Lauritz (motsvarande siffra hps Bukowskis Market är 28) så det kanske är så att de har slutat ta in möbler i dessa träslag.

Söker jag på riopalisander eller rio palisander hos samtliga av Lauritz filialer så får jag c:a 30 träffar, samtliga i Danmark och med CITES-intyg som gäller endast för just det försäljningstillfället. Jag ställer mig tveksam till om alla dessa verkligen är tillverkade i riopalisander men framförallt undrar jag hur det kommer sig att de danska filialerna skaffar intyg medan de svenska istället vägrar ta in ett soffbord som sagts vara i jakaranda eller palisander utan att ens titta på det.

Slutar Lauritz i Sverige sälja allt i jakaranda och palisander p.g.a att man inte litar på kunskapen hos de svarnska filialerna eller är det en kostnadsfråga när det kommer till CITES-intyg?

Dessa fåtöljer är rätt läckra tycker jag, dock hade jag ingen aning om vare sig formgivare eller tillverkare. Första känslan sa Overman, Tranås men just denna modell kunde jag inte hitta trots idog googling.

     

Tyget på den mönstrade kände jag igen men inte heller det hittade jag något om - inte ens en bild faktiskt, trots att jag är rätt säker på att jag sett det förut. Har man inte formgivarens eller fabrikens namn så är det inte så lätt att hitta rätt i tygdjungeln! Jag bad om hjälp i en frågegrupp på Facebook och Lina från Florin Design kände igen det. Hon har sett många tyger från den tiden och efter att ha gått igenom tidningar och böcker lyckades hon hitta fåtöljen i tidningen Hem o Fritid nr 9 1968.

  Stort tack för bilderna, Lina! Du har räddat mig från ytterligare några nätters galengoogling!    

Fåtöljen heter Krokus och är designad av Lennart Bender för Ulferts i Tibro (ja, det är felstavat i tidningen). Googla gärna på Lennart Bender Ulferts för att se andra möbler han formgivit för samma tillverkare, nog skiljer de sig en del från dessa fåtöljer!

Det står ingenting om var tyget kommer från, kanske någon av er som ser detta vet?

Ulferts möbler är inte helt lätta att hitta info om. Ibland har man tur och hittar dem med märkning men ofta finns ingenting som talar om att de är därifrån. Ett exempel är sovrumsmöbeln Solö som jag visat tidigare, där hade jag tur och fick hjälp av en som hade gamla kataloger från Ulferts:

http://wanjasvarjehanda.bloggplatsen.se/2012/07/03/8186888-skont-70-tal-i-orange-norsk-design-fran-ulferts-i-tibro/

Vem vet hur många andra läckerbitar som kommer visa sig vara från samma fabrik =)

Fåtöljerna ligger just nu till salu på vår hemsida. Sängmöbeln är också till salu, vi ska bara fixa bilder först!

I februari förra året skrev jag ett inlägg om att en stol som tidigare attribuerats till Viggo Boesen plötsligt ansågs vara formgiven av en arkitekt vid namn Martin Olsen och tillverkad av norska Vik & Blindheim.

Här är inlägget: http://wanjasvarjehanda.bloggplatsen.se/2012/02/23/7400897-nar-vedertagna-uppgifter-blir-tveksamma-viggo-boesen-magnus-olsen/

När jag surfade runt häromdagen fick jag syn på en auktion med ett helt annat namn och tänkte först att "jahapp, vad har auktionshuset fått det ifrån?". Efter en snabb googling hittade jag en artikel hos Bruun Rasmussen, som nu tycks ha hittat korrekta uppgifter: Stolen skall vara formgiven av Philip Arctander 1944 och tillverkad av Nordisk Staal & Møbel Central.

Det är jättespännande när sådana uppgifter framkommer, i synnerhet då det verkar som att det faktiskt kan stämma den här gången! Intressant hur felaktiga attribueringar kan sprida sig och klamra sig fast, nu hoppas vi att den nya informationen stämmer och att den rotar sig.

Här kan du läsa artikeln hos Bruun Rasmussen, skriven 13 juni 2013:

http://www.bruun-rasmussen.dk/vfs/news/130613-2.html?lang=en

Är du sugen på att köpa en sådan stol - katalogiserad med rätt formgivare - så säljs det en ikväll (midsommarafton) på Lauritz i Stockholm:

http://www.lauritz.com/sv/auktion/philip-arctander-muslinge-stol-danmark-1944/i3033748/

Nu återstår att se om det nya namnet drar upp intresset, hittills är den uppe i 22 000 kr.

Ett stort tack till Bruun Rasmussen som luskade rätt på det hela!

Notering 21/6 20.12: Nu är auktionen ovan avslutad och stolen klubbades för 50 000 kr - ganska långt från vårens toppnotering hos Bukowskis men då var den ju av Magnus Olsen:

http://www.bukowskis.com/auctions/573/56-martin-olsen-fatolj-sannolikt-for-vik-blindheim-norge-1950-tal?locale=sv

2008 köpte jag in ett par bokhyllor i jakaranda och koppar/mässing. Ruggigt läckra men det var svårt att hitta någon info om tillverkaren, på vissa ställen stod Threemen eller Treman som tillverkare och på andra C. F. Christensen, Silkeborg.

Kanske tillverkades de även av CFC eller så är uppgiften felaktig, den andra uppsättningen jag har sålt hade märkning från Treman.

Märkningen är oftast i form av en plåtskylt, vissa med texten Treman och på andra står det Threeman.

Detta matbord var också från Treman.

Min känsla sa Treman även när det gällde det här matbordet, konstruktionen kändes vädigt lik det förra men etiketten sade att det var tillverkat av Möbelfabriken Linden i Horda.

Jag har fortsatt leta efter uppgifter om möbelfabriken Treman och för några månader sedan kom förklaringen till att jag itne lyckats hitta något: Treman var ingen möbelfabrik, det var en sammanslutning av flera olika fabriker!

Det var i bloggen Retroknoppen jag fick syn på en del av annons från tidningen Form 1957.
http://www.retroknoppen.com/2013/01/bloggutmaningen_21.html
Ni må tro att jag blev glad när bloggaren skickade ett par bilder på annonserna! Stort tack, Cen!

Annons från tidningen form nr 8-9 1958. I Treman/Threemen ingick Erik Andersson & Co Möbelfabrik, AB Braås Möbler, AB Diö Möbelindustri, Gullebo Aktiebolag, Erik Gustafsson Möbelfabrik, AB Möbelfabriken Linden (japp, så min känsla angående matbordet var nog ganska riktig), Alb. Nyberg & Co Möbelfabrik, Rottne Snickerifabriks AB och Trema-Industri i Brittatorp AB. På bilden syns ovan nämnda bokhylla.

Annons från tidningen form nr 6-7 1957. Golvlampan uppe till höger är från Trema-Industri i Brittatorp, jag har sålt ett par stycken och har nog en på lagret som jag behöver hitta passande skärmar till. Soffbordet vet jag inte vilken fabrik som tillverkat men jag har ett stående som jag påbörjat renovering av. Så fort jag hinner få det färdigt så landar det på vår hemsida www.wanjasvardagsrum.se

Det är synd att det inte nämns några formgivare i annonserna, det står bara att möblerna är arkitektritade. Jag hoppas att någon sitter med information om vilka formgivare som var anställda vid fabrikerna!